Framtidsvisioner på Halmstadkonferensen i Bergen
2009 års Halmstadkonferens utspelar sig i Bergen i Norge och har rubriken Åpne bibliotek – transaksjon – relasjon – mobilitet. Under konferensens första förmiddag låg tyngdpunkten på relasjon och belyste på olika sätt biblioteket som mötesplats och bibliotekets roll i ett samhälle i utveckling.
– Biblioteket är ett icke-kommersiellt offentligt rum där människor kan mötas och umgås. Biblioteket är för många först och främst ett offentligt rum och sekundärt ett ställe med gratis kunskap och litteratur, säger Erling Dokk Holm, forskare vid Arkitektur–og designhöyskolen, insitutt for urbanisme, som var gårdagens första talare.
Han jämför med de moderna caféer där människor möts på liknande sätt men kanske blir utkastade om de inte köper sin kaffelatte. På ett bibliotek kan man driva runt utan att någon undrar vad du håller på med och detta gör biblioteket unikt, hävdar han.
Halmstadkonferensen i Bergen går under namnet Åpne bibliotek – transaksjon – relasjon – mobilitet. Under den inledande dagen var bibliotekets framtida roll som mötesplats ett av huvudinslagen. Foto: Helén Andersson
Erling Dokk Holm, pratade också om biblioteket som arkitektoniskt byggnad och påstår att biblioteken i jämförelse med kyrkor, bensinstationer och butiker är anonyma hus. Därför, framhäver han, bör biblioteken i framtiden, och folkbiblioteken i synnerhet, kämpa för att förlägga verksamheten i en arkitektonisk form som avslöjar byggnadens innehåll. Som exempel anger han två bibliotek i London; Peckham Library och Idea Store. Båda dessa har genom sina tydliga byggnader som sticker ut i statsbilden fått ny status.
En bibliotekarie i vit rock
Självklart är det inte bara byggnaden som lockar besökare. Byggnadens innehåll, den rumsliga strukturen och verksamhet har förstås betydelse. Här jämför Erling folkbiblioteken med Apoteket. Folkbibliotek kännetecknas av lånediskar, lånekort och expedition. Precis som på apoteken. Men Apoteket vet alla hur det ser ut och alla vet att här får vi av vänliga människor svar på våra frågor om medicin.
– Kanske är det så biblioteken kommer att fungera i framtiden? Kanske kan bibliotekarien i framtiden bli fri fån böcker som fysisk produkt och få en större och mer aktiv roll att spela. Är det samtalet med bibliotekarien som är bibliotekets framtida viktigaste uppgift, undrar Erling. – Men, avslutar han, när du nu känner igen ett bibliotek och bibliotekarien inte längre står bakom en disk, måste bibliotekarien då ha uniform så att vi känner igen honom eller henne?
Svanhild Aabö från Högskolan i Oslo berättade om forskningsprojektet PLACE där man just tittat på biblioteket som mötesplats i ett multikulturellt och digitaliserat samhälle. Projektet undersökte tre stadsdelar i Oslo med olika sociala strukturer och undersökningen visar att biblioteket i stor grad är en mötesplats. Framförallt för invandrare, lågutbildade och redan aktiva personer.
En rådgivande framtid
Att bibliotekens besökare och deras förväntningar på biblioteket är viktigt, intygade Knud Schultz, chef för Hovedbiblioteket i Århus Kommunes Biblioteker. Han tycker att det är dags att ändra synen på bibliotek från att det har handlat om information och media till att sätta människors behov i fokus. Han tror att bibliotekens roll i framtiden kommer att bli mer rådgivande och att biblioteken måste flytta ut där människorna finns.
– Besökaren, användaren, är bibliotekens viktigaste resurs i framtiden, säger Knud Schultz.
Helén Andersson