Musik på biblioteket

År 2010

Regionbiblioteket och Musikcentrum Väst MCV- musikernas egen artistförmedling, fortsätter samarbetet med Musik på biblioteket som arrangerades första gången 2008.

Det blev succé för de inblandade biblioteken, artisterna, publiken och MCV. Biblioteket är den perfekta mötesplatsen för olika kulturyttringar, det oväntade mötet som inspirerar. Att mellan hyllorna i biblioteket få möta professionella musiker och att få lyssna till konserter av olika slag i olika genrer är härligt.
Biblioteken har möjlighet att visa det stora och varierande bestånd av musikmedier som finns, men också knyta skönlitteratur till konserten.

Nu i februari startar en ny omgång som löper under hela år 2010.

Först ut är Munkedals bibliotek med en barnföreställning ”SIKELEJ och sången om Ormen” en sång- och dansleksföreställningen av gruppen Karavaj
Onsdagen den 24 februari 2010

Tretton bibliotek, både huvudbibliotek och filialbibliotek, runt i hela regionen, ger 38 konserter av tretton artister.

Biblioteken i Skärhamn, Munkedal, Vårgårda, Ulricehamn, Blidsberg, Gällstad, Bengtsfors, Vänersborg, Landvetter, Mölnlycke, Borås stadsbibliotek, Lysekils stadsbibliotek och Kungälvs stadsbibliotek är med.

ARTISTER är Karavaj, Kåbra, LongKalsong, Crane Dance Trio, Doggerland, Tzeitel, Gustav Svedung Draft, Anders Granström & Gotte Roland Gottlow, Fredrik Sjöberg, Fönster, Simonoanci, Bojes band och Martin Bagge.

Syftet med Musik på Biblioteket är som tidigare att

• Få helt olika genreöverskridande konstnärsmöten att uppstå.
• Skapa nya scener och mötesplatser där man ömsesidigt drar nytta av varandras styrka. Musikintresserade upptäcker bibliotekets verksamhet och omvänt, biblioteksbesökare får stifta bekantskap med levande ”ny” musik! Biblioteken blir attraktiva för nya grupper och artisterna får en ny publik.
• Avstamp för ett kontinuerligt samarbete. 
• Knyta regionens bibliotek närmare varandra.

Ladda ner affischen 
http://www.mcv.se/musik_pa_biblioteket

För mer information: 
Mikael Godée
MCV

Tel. 031-14 40 44   
Mobil:  0735-20 77 21

Heidi Carlsson Asplund
Kultur i Väst Regionbiblioteket

Tel. 031-705 16 96
Mobil: 0703 66 94 08

Senast uppdaterad: 2010-03-05 11:28
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Google Books och digitaliseringens effekter på biblioteken och bokmarknaden

Datum: 3 mars 2010
Tid: 9.30-14.00
Plats: Hörsalen, Göteborgs stadsbibliotek (insläpp från 9.00 via Lorensbergsparken)

Presentationer från seminariet:

• Mathias Klang
• Pelle Snickars
• Kalle Magnusson

Googles bokskanningsprojekt har varit intensivt omdiskuterat sedan det lanserades 2004. Den pågående rättstvisten och debatten berör flera stora frågor: tillgänglighet till kultur och förutsättningar för kreativitet kontra upphovsrätt, farhågor kring informationsmonopol, integritetsfrågor etc. Samtidigt spås e-boken och läsplattan stå inför sitt slutliga genombrott. Vad betyder den här utvecklingen för boken, biblioteken och bokmarknaden?

Kostnad: 500 kronor exklusive moms.

Program:

För mer information, kontakta:
Örjan Hellström

Tel: 031-705 16 91
Mobil: 0703-63 20 32

Senast uppdaterad: 2010-03-16 08:43
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Biblioteket möter sin publik i Nordstan

Det finns ungefär en halv miljon personer med läs- och skrivsvårigheter i Sverige. Biblioteket kan bidra till att skapa en bättre livskvalitet för många av dessa människor. Idag är biblioteket i Nordstan och informerar om sin service för vuxna med läs- och skrivsvårigheter.

Alla kan inte ta till sig en roman eller ens en text i någon av våra vanliga dagstidningar. Biblioteket har en viktig uppgift i att skapa livskvalitet för dessa människor. Ett led i detta är att erbjuda talböcker och böcker på lättläst. Något som ur ett vidare perspektiv också ger människor en möjlighet att faktiskt kunna prata om den senaste lästa boken på kafferasten.
– Nu kan jag prata om böcker och rekommendera böcker för andra. Jag kan också läsa boken innan jag ser filmen. Det har jag aldrig upplevt tidigare, säger Anette Borgert, en av alla 500 000 som har växt upp med lässvårigheter.
– Läsning var det västa jag visste i skolan. Ofta var det min mamma som fick läsa. Jag har läst en bok i hela mitt liv och den fick jag läsa ungefär 20 gånger innan jag kom genom den. Alla andra böcker har bara blivit liggande, fortsätter hon.

Anette Borgert (tv) samtalar med Agneta Kilhberg, bibliotekarie på Göteborgs stadsbibliotek, om talböcker. Samtalet är en del av en satsning på att marknadsföra bibliotekens utbud och tjänster för personer med läs- och skrivsvårigheter. En rad olika programpunkter presenteras idag i Nordstan i Göteborg

Man talar idag om att det bara är drygt två procent av alla vuxna med läs- och skrivsvårigheter som utnyttjar bibliotekens utbud av talböcker och andra former av anpassade medier. Anette Borgert var tidigare en av dessa.
– Jag gick till stadsbiblioteket i Göteborg för att kopiera ett papper och hittade en broschyr om projektet Låna ladda lyssna, som riktade sig till vuxna med läs- och skrivsvårigheter. De sökte efter personer som ville testa att låna hem talböcker direkt från Talboks- och punktskriftsbibliotekets hemsida. Det var så jag kom i kontakt med talböcker och det var helt nytt för mig. Jag gillar inte så mycket romaner, utan mest böcker som är verklighetsbaserade. Nu kan jag ta till mig tjocka böcker som hade varit en mardröm att läsa, berättar hon.
Dagen arrangeras av Kultur i Väst Regionbiblioteket, Göteborgs Stadsbibliotek, Borås stadsbibliotek, Falköpings bibliotek och Skövde Stadsbibliotek. Tanken med dagen är att marknadsföra bibliotekens utbud och tjänster för personer med läs- och skrivsvårigheter.
– Det här handlar om att gå utanför biblioteket och nå folk som inte hittat dit. Alla har rätt att utveckla sina intressen och läsa det man är intresserad av, antingen det är en nyutgiven roman eller körkortsboken, säger Heidi Carlsson Asplund från Kultur i Väst Regionbiblioteket.

 Text och bild: Fredrik Swedemyr

Länk till dagens program

Senast uppdaterad: 2010-03-09 13:51
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Biblioteket flyttar till Nordstan

- för att informera om utbud och service till vuxna med läs- och skrivsvårigheter

I Sverige finns det ca 500 000 personer med läs- och skrivsvårigheter och enligt en undersökning är det bara 2% av dessa som lånar böcker på biblioteket. Biblioteket har ett stort utbud och kan även ge personer med läs- och skrivsvårigheter professionell hjälp då det finns stor kunskap inom området, men också genom anpassade medier som till exempel talböcker och lättlästa böcker.
Tisdagen den 9 mars kan du gå till biblioteket mitt i Nordstan. Där kan du få veta mer om talböcker, lättlästa böcker och böcker med stor stil.

Alla människor har rätt att läsa böcker och ha en möjlighet att delta i samtal om nya och gamla böcker. Alla har rätt att utveckla sina intressen och läsa om det man är intresserad av, antingen det är "Nya jägarskolan", "körkortsboken" eller "hälsokost".

Alla kan inte läsa ”vanliga”böcker utan behöver få boken i lättläst form eller kanske lyssna på den. På biblioteket finns det  80 000 titlar som du kan lyssna på genom talböcker. Du kan också lyssna på boken i din mobiltelefon. Talboks- och punktskriftsbiblioteket ger ut talböcker för personer med läs- och skrivsvårigheter. Dessa  kan bara lånas på biblioteket.

Centrum för lättläst ger ut lättlästa böcker. Det kan vara en bearbetning av en ”vanlig” bok eller en bok skriven direkt med lättläst text. Alla bibliotek har lättlästa böcker. Ibland kan det vara lättare att läsa för en dyslektiker om texten är större och då finns det så kallade storstilsböcker.

Målgrupp för dagen är vuxna med läs- och skrivsvårigheter och eller dyslexi. 

Program tisdagen 9 mars:
.................................................................................................................................................................................................
10.00
Vad gör vi här? Presentation av dagen.
 
10.30-10.45
Genom att lyssna på talböcker kan jag tala om samma böcker som alla andra.
Egna erfarenheter av Anette Borgert
 
11.00- 11.15           
Vad är en talbok? Och för vem?
Maria Kimberg, TPB, Talboks- och punktskriftsbiblioteket
 
11.30-11.45  
Vi har talböcker, lättlästa böcker och böcker med storstil för dig med läs- och skrivsvårigheter.
Göteborgs Stadsbibliotek
 
12.00-12.15
Vad betyder inläsaren av talböcker för den som skall lyssna? Och hur arbetar en inläsare?
Dodo Parikas
 
12.30-12.45
För dig med läs- och skrivsvårigheter finns 80 000 titlar att lyssna på.
Borås Stadsbibliotek
 
13.00-13.20 
Möt Johan Werkmäster författaren till boken om Selma Lagerlöf. Den är lättläst och finns även som talbok.
 
13.30-13.45 
Talböcker kan man ladda ner på ett minneskort och lyssna på i olika spelare och även i mobiltelefonen.
Örjan Petersson, Göteborgs Stadsbibliotek
 
14.00-14.15
Varför är det bra för dig med läs- och skrivsvårigheter att vara med i Dyslexiförbundet FMLS?
Kjell Eriksson Ordförande i FMLS Västra Götaland
 
14.15-14.30
Har du svårigheter med att läsa, skriva eller stava? Det finns hjälp att få för dig med läs- och skrivsvårigheter.
Jill Abelsson Arbetarrörelsens folkhögskola (AFiG)
 
14.45-15.00
Vad är en talbok? Och för vem?
Maria Kimberg, TPB, Talboks- och punktskriftsbiblioteket
 
15.15-15.30 
Vi har talböcker, lättlästa böcker och böcker med storstil för dig med läs- och skrivsvårigheter.
Falköpings bibliotek
 
15.45-16.00 
Vad betyder inläsaren av talböcker för den som skall lyssna? Och hur arbetar en inläsare?
Dodo Parikas
 
16.30-16.45
Du kan lyssna på talboken i Mp3-spelaren. Hur gör man?
Skövde Stadsbibliotek
 
18.00 Slut 
.................................................................................................................................................................................................

Läs mer på:  www.nordstan.se

Välkomna!

Arrangör: Kultur i Väst Regionbiblioteket, Borås Stadsbibliotek, Falköpings bibliotek, Göteborgs Stadsbibliotek och Skövde Stadsbibliotek

Mer information:
Heidi Carlsson Asplund

Tel: 031-705 16 96
Mobil: 0703-66 94 08

Senast uppdaterad: 2010-03-05 11:18
Publicerad av: Pernilla Johansson,
Informationsansvarig: Bengt Källgren,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Ny kulturguide på nätet

I dag lanserade Kultur i Väst sajten www.kulturguiden.tv. Det är en guide på nätet som riktar sig till allmänheten. Tanken är att man ska kunna hitta allt ifrån sagostunder på bibliotek till opera. Det är en fri resurs för alla som vill nå en publik.

 – Här får alla lika stort utrymme. Det är inte bara den som är stört och har den största marknadsföringsbudgeten som syns. Kulturguiden.tv är viktig för den synliggör alla, säger Sara Sivre på kulturguiden.tv.
Förutom att kunna ta del av aktuella kulturupplevelser, är tanken att kulturguiden också ska kunna inspirera till oväntade möten och vidgade horisonter. Genom bland annat webb-TV-inslag skapar sajten möjligheter till att upptäcka nya delar av kulturlivet.
 – Man kanske ser något man inte visste fanns. Tittar man på vad som går på bio, så kanske man också ser att det finns opera på bio. Vår ambition är att sänka trösklarna, utan att sänka kvaliteten, säger Sara Sivre vidare.
På www.kulturguiden.tv täcker man kulturlivet i hela regionen. Alla som vill nå en publik kan fritt skapa ett konto och lägga upp sina aktiviteter. Detta kan också vara en resurs för biblioteken i sin marknadsföring.

Se mer på: www.kulturguiden.tv

Under mars månad pågår det en rad olika happenings i Västtrafiks skyltfönster vid Brunnsparken. Ett program som ska manifestera bredden på sajten. Först ut var poeten Sara Hallström, som skrev dikter på små lappar.

Text och bild: Fredrik Swedemyr

Senast uppdaterad: 2010-03-02 22:12
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Johan Kling årets debutant

Det blev Johan Kling som tog hem Borås tidnings debutantpris för boken Människor helt utan betydelse. Författaren tog glatt överraskad emot priset i Borås Folkets Hus på torsdagskvällen.

- Tack till hela underbara Borås, sade han i sitt tacktal, där han också passade på att lyfta betydelsen av de människor som jobbar för att arrangera liknande evenemang, som gör att att han och hans kollegor får chansen att komma fram.
Vinnarboken, som beskrivs av juryn som "en drivet minimalistisk flanörroman som med blytung lätthet skärskådar tomheten i sekelslutets Stockholmsliv" i motiveringen, utspelar sig under en enda stekhet sommardag i Stockholm 1998.
- Jag har dubbla känslor för Stockholm. Att bo där ger mycket stoff. Osympatiska människor är ofta intressantare än andra, och såna finns det gott om i Stockholm, sade författaren tidigare under kvällen.
Han beskrev också att det är humorn och igenkänningsfaktorn i de ofta obehagliga och förnedrande scener som han målar upp som han tycker är poängen med skrivandet.
Inspirationen till boken fick Kling dels från det han själv såg och upplevde i Stockholms mediavärld, dels från från Gogols Döda själar och James Joyces Odysseus, berättar han, men tillägger blygsamt:
- Fast min bok är betydligt enklare.
47-årige Johan Kling är debutant som författare, men är redan känd för många som upphovsmannen till den prisbelönta filmen Darling, om den stockholmska överklassen.

Text: Tove Eriksson

Lyssna på ett smakprov av Johan Klings Människor helt utan betydelse på www.bokpuffen.net

Senast uppdaterad: 2010-02-26 12:07
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Lättläst en del av ett tillgängligt bibliotek

När vanliga texter är för svåra kan Lättläst vara ett alternativ. Men grupperna som behöver lättläst är ofta okunniga både om vad lättläst är och vad som finns på biblioteket. Därför arrangerade Regionbiblioteket tillsammans med Centrum för Lättläst i onsdags en konferens om hur man praktiskt kan arbeta med lättläst. Rubriken för dagen var; Nya målgrupper missar lättläst – hur når vi ut bättre.

Konferensen riktade sig till all personal på biblioteken och det var ett sextiotal som trotsat SJ och kollektivtrafikhinder och lyckats ta sig till Göteborg. Redan i foajén kunde deltagarna bekanta sig med lättlästa böcker och inne på scenen hade en bokhylla fyllts med lättläst material för att illustrera hur enkelt det kan vara att tillgängliggöra.
– Fronta så mycket det går, tipsar Birgitta Hjerpe, bibliotekschef på Norrköpings bibliotek och dagens första talare.

Tänk tillgängligt

Norrköpings stadsbibliotek fick år 2009 pris för årets bästa lättlästbibliotek. Birgitta Hjerpe och bibliotekarie Ingela Karlsson, också hon från Norrköpings stadsbibliotek, berättade hur de arbetat med tillgängligheten genom åren.
– Tillgänglighet handlar om människosyn och ska genomsyra hela verksamheten. Det handlar inte bara om talböcker och lättläst, sade Birgitta och berättade att i Norrköping är inte tillgängligheten någons speciella ansvar och att alla har fått utbildning där bland annat bemötande har varit en viktig del.
– Vi har diskuterat etiska frågor och skaffat oss en gemensam värdegrund att stå på, berättar hon. Dessutom är det ingens speciella ansvar att kunna hantera talböcker, alla på biblioteket kan det.
På Norrköpings bibliotek kan man boka tid hos en bibliotekarie för att få hjälp med allt från hur man hittar på biblioteket, hur social medier på webben fungerar till hjälp med allmän samhällsinformation. Hjälpen finns dessutom på några valda språk. Och naturligtvis finns teknisk support till hands vid behov.
– Det är en tillgänglighetsfråga, konstaterar Birgitta.

Enkla lösningar

Stadsbiblioteket i Norrköping har många lösningar som framkallar gillande mummel bland konferensdeltagarna. Till exempel de dubbla skärmarna vid informationsdisken där en skärm är vänd mot bibliotekarien och en mot besökaren.
– Besökaren kan lätt hänga med och se hur bibliotekarien söker och var informationen finns, berättar Birgitta och fortsätter med att visa en bild på en av bibliotekets allra populäraste inslag; eluttag som hänger ner från taket över borden.
– Det är inte snyggt, men lättillgängligt och alla kan få ström till sina Laptops.
Genom att dela in bibliotekets bestånd i genrer har man ökat utlåningen markant.
– Plötsligt hittar folk, säger Birgitta och berättar att för att få in folk i biblioteket har placerat anpassade medier mitt i biblioteket. Däremot är det ganska tomt vid den anpassade datorn.
– Vi tror inte på särskiljande lösningar och hoppas att vi ska kunna erbjuda talsyntes på alla datorer i framtiden.

Centrum för Lättläst

Konferensen fortsatte med att centrum för Lättläst presenterade sin verksamhet och gav tips på böcker för olika målgrupper.
Eftermiddagen ägnades åt en workshop där deltagarna diskuterade praktiska handlingsplaner och frågor som attityder, ansvar, marknadsföring och utbud.

Text Helén Andersson

Senast uppdaterad: 2010-02-24 16:05
Publicerad av: Pernilla Johansson ,
Informationsansvarig: Bengt Källgren,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Litteraturens villkor i mediesamhället – och om dess genus

Ny teknik, andra format, ständiga trender och en föränderlig marknad. Villkoren för litteraturen ändras fort i dagens medielandskap.  Och hur står det egentligen till med genusfrågorna inom kulturen och i biblioteksvärlden? Under en dag på stadsbiblioteket i Göteborgs erbjöds olika perspektiv på dessa spännande frågor.

Ann Steiner, forskare och lärare inom litteraturvetenskap vid Lunds universitet, får ofta frågan om pappersboken har någon framtid. Anledningen till att människor frågar henne om det är bland annat att hon har skrivit boken Litteraturen i mediesamhället. Där gör hon en grundlig genomgång av hur boken, dess innehåll och form, påverkas av de snabba förändringarna i mediesamhället. Och svaret på frågan är att hon, nya läsplattor, medievanor och marknadsvillkor till trots, tror på pappersbokens fortlevnad.
– Jag har svårt att tänka mig att ett så framgångsrikt medium som pappersboken skulle försvinna, sade hon i inledningen av sitt föredrag.
Men villkoren för litteraturen ändras hela tiden. Ann Steiner tog upp tendensen med en stor ökning av antalet bokutgivare och utgivna böcker.
– Jag ser en stor fara för litteraturen i den överutgivning som vi har idag, och som ökar hela tiden, sade hon och visade bilder på travar av rea-märkta böcker i bokhandeln.
Den tekniska utvecklingen, med flera nya så kallade läsplattor som har släppts under bara några veckors tid, tror hon däremot inte får någon större betydelse på kort sikt.
– Det är teknikföretag som ligger bakom utvecklingen, och de har en alldeles för svag koppling till utgivarna. Det finns för många format och skyddslösningar, det är för dyrt och innehållet är inte tillräckligt intressant än. Så länge förlagen inte är med så kommer det inte att hända så mycket, säger hon och berättar att anledningen till förlagens skepsis till den nya tekniken är floppen med CD-ROM på 90-talet.

Från sedelärande sagor till spänning och slagsmål

Vad barnböcker handlar om säger mycket om vårt samhälle. Det som förr handlade om prydliga flickor som gjorde vad de blev tillsagda handlar idag om kompetenta barn med curlande föräldrar.
Det sade Lena Kåreland, litteraturprofessor i Uppsala och barnboksforskare. Hon tog bland annat upp nya trender inom barn- och ungdomslitteraturen. En tydlig sådan är den där även flickorna tar till våld, som i Malin Isakssons ”Brännhett” och ”Rör vid mig”.  Den dramatiska och våldsamma tendensen finns också i de populära vampyrböckerna och andra böcker med skildringar av mobbning, misshandel och livet i förorten.
– Det finns också ett stort intresse för ”faction” – historier som bygger på verkligheten, men parallellt med det ökar intresset för fantasy – alltså något helt overkligt, sade Kåreland.

Vikten av jämställdhet i kulturen

Både genus och kultur är konstruktioner. Båda påverkar hur vi ser på världen. Alla har rätt att få se världen skildrad ut sitt perspektiv och därför ska de som skapar kulturen vara både kvinnor och män. Ungefär så förklarade genusvetaren och författaren Lisa Lindén varför det är viktigt att ha ett genusperspektiv på kultur.
Lisa Lindén har skrivit boken Det dom inte sa – om hur jag blev feminist som kom ut 2008 och arbetat med jämställdhet och genusfrågor i flera år. Hon berättade bland annat om ett projekt där hon analyserade 37 olika teater- och operaföreställningar ur ett genusperspektiv, med ett ganska nedslående resultat. Förutom att en stor majoritet av manusförfattarna och regissörerna var män, var också tendenserna på scenen ofta stereotypa.
– Ett exempel var att kvinnans sexualitet ofta var i fokus. Männens sexualitet beskrevs som rå och sexuellt våld mot kvinnor användes som ett sätt att förstärka manliga karaktärsdrag. Jag hävdar att allt detta är konstnärliga val, sade Lisa Lindén.
Hon avslutade med att presentera en önskelista för kulturen i framtiden.
– Jag önskar mig en större medvetenhet om avsändarens betydelse i kulturproduktioner och fler aktiva, medvetna val för att välja berättelser där flickor och kvinnor agerar som subjekt.

Dåliga kunskaper om genus i biblioteksvärlden

Bibliotekspersonalen behöver bättre kunskaper om jämställdhet. Det var en av slutsatserna som bibliotekarierna Anna Jonsson och Johanna Lindgren drog i sin magisteruppsats 2008. De skrev den vid BHS i Borås och den fick titeln Av kvinnor, för kvinnor – fy fan!” – en kvalitativ studie av hur sex svenska folkbibliotek integrerar jämställdhetsaspekter i sin användarorienterade verksamhet.
I uppsatsen analyserar Lindgren och Jonsson intervjuer med bibliotekarier på sex svenska folkbibliotek.
- Inget av biblioteken bedrev något formellt jämställdhetsarbete, men i intervjuerna framkom ändå att det var något bibliotekarierna funderade över, sade Anna Jonsson.
Funderingarna handlade mest om hur man skulle locka fler män till biblioteket, där besökarna består mest kvinnor, precis som personalen.
– Intervjupersonerna berättade bland annat att de tyckte det var svårt att komma på programpunkter som skulle locka män, eftersom de var mest kvinnor.
Däremot saknade intervjupersonerna mer djupgående kunskap om genus och jämställdhet och hur biblioteken skulle kunna jobba för det, upptäckte uppsatsförfattarna.
– De såg inte att det fanns några problem med att kvinnor och män använder biblioteket på olika sätt eller att biblioteket anses vara en typiskt kvinnlig miljö.

Läs mer på http://hdl.handle.net/2320/4676
Ladda ner Lisa Lindéns presentation (pdf)
Ladda ner Anna Jonsson och Johanna Lindgrens uppsats 

 
 
Text: Tove Eriksson  

Senast uppdaterad: 2010-02-22 15:43
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Stolta perspektiv på internationell konferens

Hur bygger man framtidens bibliotek? Det är en spännande uppgift , men också en utmaning. Under den internationella konferensen Small and proud – change through action i Ulricehamn den 10-11 februari fick deltagarna en hel del inspiration genom goda exempel, både svenska och utländska.

Ämnet för konferensen, att bygga framtidens bibliotek, är ett brett ämne. Föredragen spände över såväl bibliotekets materiella innehåll och fysiska miljö som människorna som jobbar och vistas där och idéerna som styr verksamheten. Ett bibliotek som varken låter sig begränsas av den fysiska miljön, eller de omständigheter som gör att deras besökare befinner sig där, är BUS-biblioteket på Drottnings Silvias barnsjukhus i Göteborg. Biblioteket utsågs förra året till Årets bibliotek. Bibliotekarien Karin Graube och lekterapeuten Victoria Klaiber berättade under Ulricehamnskonferensens andra dag engagerat om arbetet på biblioteket, som sprids till sjuka barn över hela sjukhuset – och också utanför.

Om att skapa mening

Själva biblioteket är litet, men verksamheten växande. Tack vare kulturprojektet Buskul, som genomfördes på sjukhuset under 2005-2008, har bibliotekets verksamhet breddats till att omfatta också en mängd kulturaktiviteter, både för och med barn, på hela sjukhuset.  Artister, konstnärer, experter och musiker är några exempel på personer som ingår i bibliotekets stora nätverk av människor som regelbundet kommer till sjukhuset för att dela med sig av det de kan till de sjuka barnen, deras anhöriga och personal. Det kan innebära allt från ”gatumusikanter” på rummen, besök av clowner eller en teaterföreställning i entrén till att en botaniker berättar om köttätande blommor, eller att barnen får designa sitt eget drömrum.
– Kulturen på sjukhuset fyller många syften. Den är ett sätt att tala till den friska delen av barnet. Den erbjuder något att göra under den väntan som många barn upplever som jobbig och den kan ge en känsla av sammanhang och mening under en svår sjukdomstid. De aktiviteter där barnen själva deltar ger dem också möjlighet att skapa själva i en tillvaro där de inte annars har så många chanser att påverka sin egen situation, säger Karin Graube.

Röda näsornas politik

Hon och Victoria Klaiber visade själva med ett konkret exempel hur kulturen kreativiteten kan locka till skratt genom att visa en egenhändigt gjord film från den studio som finns på sjukhuset, Studio Silvia. Vi fick se Victoria och Karin, i form av animerade marionettdockor, sjunga The Arks The Worrying kind, vilket fick alla åhörare att skratta gott.
Avslutningsvis delade Karin och Victoria ut röda lösnäsor till alla konferensdeltagare – något som kanske kan påminna om vad glädje och kreativitet kan göra. De röda lösnäsorna brukar de också dela ut till politiker och andra makthavare.
– Det är viktigt att vara liten och stolt, men det är också viktigt att få de som bestämmer att känna sig stora och stolta, säger Victoria Klaiber.

Band som binder

Från Hjörring i Danmark, kom barnbibliotekarien Tone Lunden för att berätta om stadens nya och uppmärksammade bibliotek. Hjörrings nya bibliotek öppnade i april 2008 och ligger mitt i ett stort shoppingcentra.
– Det är väldigt bra för oss eftersom det ger oss helt nya besökare. Dörrarna kan alltid stå öppna eftersom vi är inomhus och slipper kylan, säger hon.
Titeln på Tones föredrag var The red ribbon and the colour yellow. Vad The red ribbon syftar på förstår man direkt när man ser bilder från biblioteket. Det första som möter besökarna är ett brett, rött band som leder dem till en välkomnande receptionsdisk och sedan vidare genom hela biblioteket. Ibland löper bandet längs golvet och in i bokhyllor, ibland antar det formen av en hylla, ett bord eller går upp i taket. Om besökaren följer bandet leder det till helt andra delar av biblioteket än personen annars kanske hade tagit, menar Tone Lunden.
Det röda bandet är bara en liten del av en spännande, varierande och fantasifullt uppbyggd biblioteksmiljö, skapad av en designerduo – nederländska Rosan Bosch och danske Rune Fjord Jensen. Här finns en rutschbana mellan två bokhyllor, en bilderbokshörna i form av en gräsmatta med ett stort, grönt lysande träd, hål i väggen där barn kan krypa upp med en bok och spännande prylar på bibliotekariens disk att tala om.

Biblioteket som överraskar

Tanken var att biblioteket skulle vara en överraskande och levande plats, som tar hänsyn till hur vi människor, och särskilt barn, upplever och lär. Inte bara med huvudet, utan med hela kroppen.
– Man vill ju kunna känna och bli överraskad, det är naturligt. Vi är inte så mycket för minimalism – finns ordet maximalism? frågar Tone Lunden.
På barnavdelningen har barnen möjlighet att göra egen animerad film med en stop-motionmaskin eller spela in egna boktips och sjunga en sång i en liten filmstudio. Biblioteket jobbar också mycket med workshops och teman. Ett sådant tema var färgen gul, vilket ledde till att biblioteket fylldes av gula ting., därav den andra halvan av föredragets titel.

Klurigt samarbete

Som besökare på biblioteket har barnen också möjligheten att delta på olika sätt i ett danskt barn- och ungdomstvprogram, Ramasjan live. Men hjälp av webkameror kan man komma med inlägg från biblioteket direkt i programmet, till exempel frågor till en medverkande artist, berättar Tone Lunden. Dansk Radio, DR, samarbetar också med biblioteken i landet genom och uppmuntrar barnen att besöka sitt lokala bibliotek. På programmets hemsida har man exempelvis haft en tävling, berättar Tone Lunden. Barnen fick där klura sig fram till ett kodord. Ordet skulle de sedan säga till någon av de anställda på sitt bibliotek – som i sin tur gav barnen nästa ledtråd.  Man håller också på att utveckla en hemsida, i samarbete med andra bibliotek, som får anknytning till tv-programmet – Palles gavebod.
– Det här är exempel på att man kan arbeta med olika plattformar, säger Tone Lunden.
Petra Hornung från Pijnacker-Nootdorps bibliotek berättade på torsdagseftermiddagen om hur folkbiblioteken kan arbeta tillsammans med lokala föreningar. På så sätt kan man lyckas bli en plattform för ett öppet samhälle och en verklig mötesplats för information och idéer, menar hon.

Text: Tove Eriksson
 

Senast uppdaterad: 2010-02-13 12:47
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Dokumentation från konferensen Opening doors for open minds

Fredagen den 22 jan, 2010 var konferensen
Opening doors for open minds - Att öppna dörrar för öppna sinnen
Learning, reading and cooperation in school libraries - Lärande, läsande och samspel i skolbibliotek

Här kan du ladda ner föreläsarnas presentationer

Läs Framsidan Special 1 - "Öppna dörrar för öppna sinnen"  - skolbiblioteken och framtiden

 

Senast uppdaterad: 2010-02-10 09:39
Publicerad av: Pernilla Johansson ,
Informationsansvarig: Bengt Källgren,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Seriernas klasskamp

Under seminariet Serierna, konsten och livet - Hur arbetar bibliotek och skola med samtida serier? presenterades ett panorama över seriernas historia från japanska samurajskildringar till dagens grafiska romaner.

Kristina Kolehmainen, chef för Serieteket i Stockholm beskrev hur vi idag talar om tre olika seriekulturer, den europeiska, den amerikanska och den japanska. Mycket av den amerikanska seriekulturen har fått fotfäste i Sverige. Detta har bland annat tagit sig uttryck i att  manga har fått större spridning, jämfört med andra japanska serier. Enligt Kolehmainen uppfattas manga i Japan mer som skräpserier. Där står istället den så kallade gekiga för den mer kvalitativa seriekonsten. Att vi ser mer manga än japanska serier av högre kvalitet beror just på att mangan är mer kommersiell och säljer i större upplagor i USA och Sverige.

Mer format än innehåll

Begreppet serie är föremål för en rad olika definitioner. Kristina Kolehmainen gav några grundläggande byggstenar för vad som utgör en serie, utifrån den amerikanske serieforskaren David Kunzles definition. Det ska vara bilder i sekvens, bilden ska vara överordnad texten eller helt utan text, materialet ska vara tryckt och en tecknad serie ska kommunicera med läsaren.
På svenska bibliotek brottas man med problematiken kring klassificeringen av serier. En klassificering som många gånger tar mer fasta på formatet än själva innehållet. Detta får den praktiska följden att en del serier helt enkelt hamnar på fel plats i biblioteket.

Behövs mer kunskap

Fredrik Strömberg, ordförande i Seriefrämjandet och kursansvarig för Serieskolan i Malmö kritiserade också synen på serier som något som ska locka till annan läsning. Han berättade om hur han på ett bibliotek mötte entusiastiska bibliotekarier som hade placerat serierna längst in i ett hörn av biblioteket och uttryckte samtidigt en förhoppning om att serieintresserade läsare skulle ta en ”riktig” bok på vägen. Den så kallade mjölkpaketslogiken.
Även om det har skett en gradvis förändring när det gäller seriernas kulturella status och det blivit en alltmer etablerad konstform, menar Fredrik Stömberg att det fortfarande finns spår av gammal moralism som ser serier som skadliga. Han ser också att serier ofta blandas med andra konstarter, som graffiti och inte som en konstart för sig. Enligt både Kristina Kolehmainen och Fredrik Strömberg behövs det mer kunskap. Det handlar om att bättre kunna generebestämma och placera serierna där de hör hemma. En biografi kan exempelvis vara mer än en skriven text.

Text: Fredrik Swedemyr

Senast uppdaterad: 2010-02-05 16:58
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Allt fler lyssnar på Bokpuffen

Antalet lyssnare på Bokpuffen har under 2009 ökat från cirka 12 000 till 16 500 lyssningar på ett år. Allra populärast är att lyssna på boktipsen om nyutkommen litteratur. Dessa hade under 2009 nästan 300 lyssnare per titel, att jämföra med puffarna om klassisk litteratur och barnlitteratur som båda vardera hade knappt 100 lyssnare per titel under året. Att just många debutanter, småförlag och lite smalare litteratur får uppmärksamhet via Bokpuffen gläder Gunnar Südow, konsulent och ansvarig för Bokpuffen.
 – Till exempel har 280 lyssnare upptäckt det lilla förlaget Sekwa och en av förra årets mest uppmärksammade och omtyckta bok, Igelkottens elegans av den unga fransyskan Muriel Barbery, berättar Gunnar.
Den mest lyssnade barnpuffen under 2009 var Kurt i Kurtby av Erlend Loe och det boktips som lockade allra flest lyssnare var debutromanen Varför vill du inte ha mig, av Ingrid Sigfridsson.

Bokpuffen publicerar varje vecka tre bokpuffar, boktips. En klassiker, en barn- och/eller ungdomsbok och en nyhet.
Du hittar Bokpuffen på adress www.bokpuffen.net.

Senast uppdaterad: 2010-02-02 11:51
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Konferens om Bibliotekssamverkan

Datum: Torsdagen den 28 januari, 2010
Tid: 9:30-16.30
Plats: Dalslands folkhögskola, Folkhögskolevägen 6, 458 30 Färgelanda

Ladda ner presentationer från konferensen:

• SELMA - gemensamt biblioteksdatasystem i Värmland
• Öppna bibliotek
• Postprojektet

Sista anmälningsdag var 18 januari. Begränsat antal platser.

På många håll i landet går bibliotek samman om biblioteksdatasystem, webbpubliceringsverktyg, gemensamma upphandlingar etc. En ökad regional samverkan ger stordriftsfördelar när det gäller licens- och driftskostnader för it-system, och innebär också bättre möjligheter att ge service till bibliotekens användare. Men vilka utmaningar och möjligheter innebär det för biblioteken att arbeta gemensamt över kommungränserna? Och hur ser erfarenheterna ut från befintliga samarbeten runt om i landet?

Fyrbodals kommunalförbund i samarbete med Kultur i Väst Regionbiblioteket arrangerar en endagskonferens kring dessa frågor, med konkreta exempel från framgångsrika satsningar.
Konferensen vänder sig till bibliotekspersonal, politiker, tjänstemän och IT-ansvariga inom kommunerna i Västra Götaland.

Konferenskostnad 150 kronor. Konferensen är kostnadsfri för deltagare från kommunerna inom Fyrbodals kommunalförbund.

Program

Mer information:
Örjan Hellström Kultur i Väst Regionbiblioteket  Tel: 031-705 16 91 Mobil: 0703-63 20 32	Lilian Nilsson Fyrbodals kommunalförbund Beredning kultur Tel: 0522- 44 08 32

Senast uppdaterad: 2010-02-04 09:34
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Nytt stipendium i Malin Koldenius namn

Skolinspektionen

Sist ut att entra scenen var Kjell Ahlgren från Skolinspektionen som inledde med att beskriva Skolinspektionens uppdrag. Han menar att det är barnen som är deras uppdragsgivare och att inspektionen därför har ett barnperspektiv i arbetet när de kritiskt granskar skolornas verksamhet. Med skolans verksamhet inkluderas skolbiblioteken men, berättar han, det är inte ofta det står något om skolbiblioteken när skolorna återrapportera sin verksamhet. Står det något nämns de som ett rum bredvid förrådet ungefär, säger Kjell Ahlgren och lockar till skratt.
Kjell Ahlgren är pessimistisk gällande den nya lagen. Han tror inte att mycket kommer att förändras om inte lagen skärps ytterligare med tydliga kriterier för var ribban ska ligga. Han menar att skolbiblioteken måste bli ett pedagogiskt ansvar och att vi alla har ett gemensamt stort ansvar så att eleven når sina mål.

Nytt stipendium

Efter en lång och innehållsrik konferensdag var det dags för Malin Koldenius att sammanfatta och avsluta. Men innan hon hann greppa mikrofonen tog hela styrelsen för Skolbibliotek Väst plats på scenen för hyllningstal och blommor till Malin som ju går i pension om bara en vecka.

Malin Koldenius har inspirerat Skolbibliotek Väst. Nu har man inrättat Malin Koldeniusstipendiet. FOTO: Fredrik Swedemyr.

Och till hela salongens förtjusning kungjorde Skolbibliotek Väst att de instiftat Malin Koldeniusstipendiet. Ett stipendium som ska gå till en lärare i region Väst som förmår använda skolbiblioteket på ett förtjänstfullt sätt. Stipendiet ska delas ut varje år på bokmässan av Malin själv.
– Jamen då ses vi ju igen, utropade en mycket glad och rörd Malin.

Text: Helén Anderson           
 

Senast uppdaterad: 2010-01-22 23:57
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Skolbiblioteksperspektiv från USA

Att en dikt om björkar kan vara en metafor för vuxenblivandet är inte helt självklart att förstå, särskilt inte om man är ung och ovan vid poesi.

- Det är en utmaning för skolbibliotekarier i samarbete med lärare att förmedla förståelse för det litterära språket till elever, sade Carol A Gordon i sin föreläsning och läste en dikt om just björkar av Robert Frost.
- Det kan vara förvirrande för eleverna att dikten innehåller vardagliga ord, som björk, som har en mer magisk betydelse i sammanhanget, sa hon.

Carol A Gordon, docent från Center for international scholarship in school libraries på School of communication and information vid Rutgers university i New Jersey, USA, på konferensen Open doors for open minds som arrangerades av Kultur i Väst Regionbiblioteket fredagen 22 januari. FOTO: Fredrik Swedemyr

Det litterära språket är fullt av bilder, rytm, symbolik och metaforer – begrepp som man måste diskutera och reflektera över för att förstå konst och det litterära språket.
- En viktig del i bildning är att förstå metaforer. Det handlar om att växa som person. Att jobba med ordförståelse är också viktigt. Språket hjälper oss att förstå vad det är att vara människa, sa Carol Gordon.
Hon gav flera exempel på konkreta metoder man kan använda för att hjälpa eleverna att ta till sig och förstå det litterära språkets många lager. Poetry slam, bokcirklar, att använda sig av bilder och visualisering och att låta sociala nätverk bli forum för litteraturdiskussion var några av exemplen som hon nämnde i sin föreläsning.
Carol A Gordon kom också in på sin forskning kring lågpresterande och läsovilliga barn och ungdomar. Här betonade hon vikten av att inte nedvärdera ungdomarnas läsning av exempelvis tidningar och litteratur som allmänt inte anses vara av hög kvalitet. Hon nämnde också att undersökningar visat att eleverna läser mer om de tycker om läraren. Och om de får läsa det de vill.
- De hatar inte att läsa, men de hatar att bli tillsagda vad de ska läsa, sade hon.

Sluta klaga på eleverna

Ross Todd, chef för Center for international scholarship in school libraries på School of communication and information vid Rutgers university i New Jersey, USA.
- Hur många av er har någonsin sagt till era elever att inte använda wikipedia? Hur många här inne använder själva Wikipedia?
Många i publiken kände sig nog träffade när Ross Todd ställde sina retoriska frågor på ämnet informationssökning. Han tycker att skolbibliotekarier ska sluta varna eleverna för Wikipedias bristande trovärdighet och beklaga sig över elevernas ”google-isering”. Använd både wikipedia och google, tillsammans med eleverna och på ett bra sätt, var en del av hans budskap.
- Hittar ni fel i wikipedia, rätta dem tillsammans med eleverna! Låt eleverna sammanställa information och lägga upp den på wikipedia. Om någon har ändrat i den nästa dag – bra! Då har eleverna lärt sig något, sa han.
Detsamma gäller google, menade han. Rätt använt kan sökmotorn bli en stor hjälp i förståelsen av stora mängder information, istället för en lång lista av ofta irrelevanta träffar som eleverna inte kan hantera.
Den mycket entusiastiske Ross Todd visade några funktioner i Google, som han tycker är särskilt användbara. Google wonder wheel, som ger eleven ett slags tankekarta över ett ämne. Google timeline, som visar träffarna i tidsordning och på det viset inte sällan ger tillgång till bra förstahandskällor. Google.com/squared, som skapar en matris med väl disponerad och användbar bakgrundsfakta – som ett ramverk för fortsatt projektarbete inom informationssökning.
Ross Todd visade skräckexempel på elevarbeten som helt byggde på uppstaplad klipp-och-klistrainformation och fick en hel del skratt från åhörarna.
Han avslutade dock med ett exempel på ett ovanligt lyckat elevarbete om Ella Fitzgerald – en vacker sångtext skriven av en jazzintresserad elev, som helt tydligt både hade förstått och lärt känna artisten han valt som ämne för sin informationssökning.
- Det är därför ni är skolbibliotekarier, avslutade Ross Todd.

Text: Tove Eriksson 

Mer om Carol A Gordons metoder och forskning kring estetisk förståelse och Ross Todds tankar läser du i Framsidan Special 1.

Senast uppdaterad: 2010-01-22 23:49
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Stort intresse för skolbibliotekskonferens

Opening doors for open minds är rubriken på den konferens som Regionbiblioteket under ledning av Malin Koldenius arrangerade den 22 januari. Över 150 intresserade från hela landet hade letat sig till Göteborgs stadsmuseum där professor Louise Limberg inledde under rubriken Skolbibliotek i nya pedagogiska och digitala landskap. Det handlar om utvecklingen från lärarledd undervisning till eget forskande.
– En utveckling som ställer nya krav på kompetens, menar Louise Limberg.
Salongen skrattar igenkännande när Louise Limberg berättar om eleven som sitter och arbetar vid sin dator och den förvirrade läraren som står bredvid och inte förstår vad eleven sysslar med.
– Datorn kommer ivägen, konstateraar hon, och det är dramatiskt annorlunda mot för bara 15-20 år sedan.
Vidare konstaterar hon att skolbiblioteken lever under olika politiska landskap med olika villkor. Hon ger några konkreta förslag på hur verksamheten ska utvecklas bland annat genom att söka stöd i forskningen och att samverka.
– Avgränsa vad som ska åtgärdas och samarbeta mellan olika kompetenser. Det är viktigt att framförallt lärare och bibliotekarier omformar gamla traditioner och stödjer elevens lärande.

Text: Helén Andersson

Fler artiklar från konferensen 

Carol Gordon och Ross Todd gav intressanta perspektiv

Senast uppdaterad: 2010-01-23 01:55
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Dokumentation från konferensen "Nu var det 2010"

2010 ska Sverige vara ett tillgängligt samhälle. En viktig aspekt på detta är den medborgliga rättigheten att få rätt information i rätt format vid rätt tillfälle och utan kostnad. Att stå utanför i informationssamhället är att vara utsatt. Konferensens syfte var att ge inspiration till att skapa det tillgängliga biblioteket.

Programpunkten: 10.40 LLL låna, ladda , lyssna
Örjan Petersson, Göteborgs stadsbibliotek, Cina Ljunggren, Falköping bibliotek,  Agneta Kihlberg och Erika Ågren, Göteborg stadsbibliotek, presenterar ett projekt där de utformar metoder för att nå vuxna med läs- och skrivsvårigheter.

Låna ladda lyssna from regionbiblioteket on Vimeo.

Senast uppdaterad: 2010-01-13 17:29
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Trollkrittet – en nordisk barnkulturkonferens i toppform!

Barn-TV live från biblioteket

Idag, bara två år senare, är det dags igen och nu är både en ny webbplats och en ny tv-kanal för barn integrerade i förändringen. Webbplatsen kommer att fyllas med material som relaterar till böcker, filmer, spel och aktiviteter i det lokala biblioteket. Plus mobilapplikationer! Ett antal temaredaktioner arbetar med innehållet och barnbibliotekarier i Danmarks alla hörn är delaktiga i arbetet. Tv-kanalen ska sända direkt ifrån Ålborgs bibliotek, vilket dessutom fungerar som koordinator för biblioteken i landet. Låter det som en utopi?  Inte om man, som i Danmark, tar ett nationellt grepp i och med Styrelsen för bibliotek och medier.

Kulturarv och prat…

Våra grannar i söder stod alltså för den stora inspirationen men konferensen tog upp en hel del annat intressant. Värdnationen Norge lyfte exempelvis fram hur den lilla nybildade kommunen Re skapar samhörighet genom att fokusera på det lokala kulturarvet, med barn och unga i fokus. Och från vårt svenska håll dök bland andra Katti Hoflin från Rum för barn upp, och pratade om hur duktiga vi som jobbar med barn och kultur är på att prata och prata och prata om hur vi vill utveckla barnkulturen…

Sammanfattningsvis var det två riktigt bra dagar vi tillbringade i Tönsberg. Det enda vi kanske saknade var fler deltagare ifrån Sverige. Missa inte möjligheten nästa gång! Men, fördjupning finns ändå att få för er som inte var där. Trollkrittets matnyttiga webbplats fylls kontinuerligt på med information från föredragshållare och andra: http://trollkrittet.wordpress.com/


Ulrica Wallin

Senast uppdaterad: 2009-09-29 14:37
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Filmpremiär på Bok och Bibliotek

Igår var det premiärvisning för ”Om att läsa på många sätt”, som är ett antal korta informationsfilmer om bibliotekets anpassade medier. Filmerna är producerade av Kultur i Väst Regionbiblioteket i samarbete med Länsbibliotek Sörmland och biblioteken i Härryda, Högsbo, Kungälv, Västra Frölunda och Katrineholm. Filmerna beskriver bland annat lättlästa böcker, storstil och andra former av anpassade medier. De finns också översatta till arabiska, persiska, bosniska och somaliska. Filmerna vänder sig i första hand till dem som läser på annat sätt än vanliga tryckta böcker, till personal inom äldreomsorgen och omsorgspersonal, skolpersonal och anhöriga. Du kan fritt använda filmerna på din egen webbsida.

Heidi Carlsson Asplund från Kultur i Väst Regionbibliotket
presenterade igår informationsfilmerna om anpassade medier.
FOTO: Fredrik Swedemyr

Filmerna finns på: www.omspecialmedia.se

Se trailer på:www.omspecialmedia.se/trailer.html

Senast uppdaterad: 2009-09-25 14:06
Publicerad av: Fredrik Svedemyr,
Informationsansvarig: Bengt Källgren,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Bok och bibliotek dag 1

Priset gör skillnad menar Daniel Sjölin och Sara Mannheimer, båda före detta pristagare av Borås Tidnings debutantpris och deltagare på seminariet Priset gör skillnad.

– Som författare är det oerhört viktigt med bekräftelse, säger Daniel Sjölin. Att belysa en ung författare istället för att ge ännu ett pris till en etablerad författare, ger enormt mycket självförtroende.

Daniel Sjölin, tidigare pristagare av Borås Tidnings Debutantpris.
För dagen iklädd ett par solglasögon på grund av en ögoninfektion.

 – För mig pågår skillnaden fortfarande, berättar Sara Mannheimer. Genom priset blev jag sedd och förstådd och när det krisar återvänder jag fortfarande till nomineringen.

– Bokbranschen mår bra av nyhetsvärdet, menar förläggare Svante Weyler.

Uppmärksamhet

Initiativet till Borås Tidnings debutantpris kommer från tidningens ägarstiftelse som ville profilera sig kulturellt genom att inrätta ett kulturellt pris. Stefan Eklund, numera kulturchef på Svenska Dagbladet, tidigare kulturchef på Borås Tidning, berättar att man hade en idé om ett pris som uppmärksammar författare med eget språk och som kommer med något nytt. Han tror att priset fått sådant genomslag för att det handlar om unga, okända författare.

– Ger man 100 000 kronor till en etablerad författare struntar alla i det, men ger man det till en okänd författare så blir det lite Bingolottokänsla, säger han, det blir stor uppmärksamhet.

Den typiske Boråsvinnaren

Borås Tidnings debutantpris har lyckats etablera sig och gjort modiga val bland sina pristagare, tycker Svante Weyler. De flesta pristagare har kommit ut också med en andra och tredje bok.

– Juryn har känt igen ett författarskap när ett bra manus har dykt upp. En oskuld väcker alltid mer uppmärksamhet, säger han och menar att Borås Tidnings debutantpris är väsentligt för författarna. Stefan Eklund menar att priset dessutom hjälpt till att sätta fokus på ung litteratur.

– Numera har den unge, debuterande författaren popstjärnestatus redan från början, skrattar han. Ingrid Elam minns när priset kom att många äldre författare menade att det inte var bra för de unga debutanterna att få så mycket pengar.

– Tidig framgång kan vara komplicerat, menar Svante Weyler. En författares plikt är att vara fri och för en författare tar det ofta ett par böcker innan de lär sig yrket. Om man inbillare sig att man är färdig när man fått ett stort pris tror jag det kan bli knepigt. Sara Mannheimer tycker inte hon känner någon press efter priset. Pengarna ger henne arbetsro och försörjning. Daniel Sjölin håller med, även om han tror att juryns val betyder att de tror på debutanten och gärna ser en bok till. (För sina prispengar köpte Daniel en gammal Saab.)

Skolbibliotek gör skillnad

I en helt annan del av mässan trängs ett tiotal besökare i Skolbibliotekariernas monter för att lyssna på Malin Koldenius från Kultur i Väst Regionbiblioteket och Anne Hederén från Regionförbundet Östsam när de berättar om Ohio-studien. Att lyssna på ett föredrag i en öppen monter är som att försöka samtala under en rockkonsert. Det är väldigt svårt att hålla koncentrationen, både för de som talar som för oss som lyssnar. Men Malin och Anne gjorde så gott de kunde och vi som trängdes fick nog alla inspiration att ta reda på mer om den Ohio-studie de berättade om.

Malin Koldenius och Anne Hederén berättade om Ohio-studien i skolbibliotek.se monter.

– Det handlar inte om bibliotek, berättar Malin. Det handlar om elevens lärande och vad man kan göra tillsammans på skolan. Både lärare, elever och bibliotekarier.

– Betrakta skolbiblioteket som en allmänning, tycker Anne.

– Nu gäller det att hitta argument för att skolbiblioteken i Sverige ska utvecklas och hitta argument som stödjer metodutveckling i de här frågorna, säger Malin och berättar att ett sätt att gå vidare med de här frågorna i Sverige är det Tvinningarbete man påbörjat på några gymnasieskolor i Östergötland, Sörmland, Uppsala län och Västra Götaland.

– Vill man veta mer om Ohio-studien ska man hålla ögonen öppna för en konferens här i Göteborg i januari. Då kommer bland annat professor Ross Todd, forskar vid Rutger’s University i New Brunswick, USA att berätta om sin forskning inom området.

Text och bild: Helén Andersson

Senast uppdaterad: 2009-09-28 10:17
Publicerad av: Helén Andersson,
Informationsansvarig: Bengt Källgren,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Prisutdelningen Årets bibliotek

BUS-biblioteket på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus fick i dag priset för Årets bibliotek. Prisutdelningen skedde i DIKS monter med motiveringen att man ”med fokus på det friska tar BUS-biblioteket avstamp i sin verksamhet. På ett nyfiket, roande och samtidigt väldigt respektfullt sätt vänder man sig mot sina besökare och deras familjer. Med flexibilitet och närvaro i det som händer i omvärlden plockar man in aktuella föreläsare, författare och artister. Biblioteket samverkar på ett kreativ och spännande sätt med lekterapi och skola.”  – Det är bra av DIK att man väljer ett sjukhusbibliotek. Speciellt nu när det sparas pengar. Det kan bidra till att man inte tappar siktet på att det är viktigt med kultur på sjukhus. Vi har känt medvind i samband med BUSKUL-projektet. Jag hoppas det kan inspirera andra, säger Karin Graube bibliotekarie på Barn och ungdomsbiblioteket vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

Fredrik Swedemyr

Senast uppdaterad: 2009-09-25 09:02
Publicerad av: Fredrik Swedemyr,
Informationsansvarig: Bengt Källgren,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

BUSKUL-biblioteket blev årets bibliotek!

Grattis BUSKUL-biblioteket som blev utnämnt till årets bibliotek av DIK-förbundet.

Priset delades ut på Bok & Bibliotek idag. Mer info kommer senare.

Senast uppdaterad: 2009-09-29 08:54
Publicerad av: Pernilla Johansson ,
Informationsansvarig: Bengt Källgren,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se

Film från klarspråkskonferens

Se film med Eva Olovsson och Petra Vainionpää från konferensen Skriv så vi förstår 3 december 2008

Senast uppdaterad: 2010-03-16 13:42
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.bibl.vgregion.se